Drömbilder
Uppsala 2006-12-26
I händelse av själavandring.
Den skönsta tillvaro jorden ger
har lagårdskatten välsignats av.
Han har sin försörjning och litet mer,
han slipper mödor och plikter och krav.
Han ligger och spinner av välbehag,
han jagar en mus när det faller sig så.
Han njuter sin frihet natt och dag
och låter den sorglösa tiden gå.
Ifall döden icke är livets gräns
utan själar vandrar och byter gestalt
så vill jag i nästa existens
få vara en lagårdskatt.
(Alf Henrikson)
Sommarberusning.
Jag öppnade dörren till trädgården med sin sommarglada grönska och
gick och satte mig i bersån.
Jag hörde fåglarna kvittra så glatt.
Jag såg min vän komma ut i trädgården med en dukad kaffebricka.
Jag kände doften av nylagat kaffe och rostat bröd som slog emot mig där jag satt.
Oh, älskling så underbar du är!
Jag fick lust att ta mig en svängom med min kära i gröngräset, av lycka och
kärlek, i denna ljumma sommarvindsmorgon.
Det var en härlig försommardag!
(Peterdenstore)
I händelse av själavandring.
Den skönsta tillvaro jorden ger
har lagårdskatten välsignats av.
Han har sin försörjning och litet mer,
han slipper mödor och plikter och krav.
Han ligger och spinner av välbehag,
han jagar en mus när det faller sig så.
Han njuter sin frihet natt och dag
och låter den sorglösa tiden gå.
Ifall döden icke är livets gräns
utan själar vandrar och byter gestalt
så vill jag i nästa existens
få vara en lagårdskatt.
(Alf Henrikson)
Sommarberusning.
Jag öppnade dörren till trädgården med sin sommarglada grönska och
gick och satte mig i bersån.
Jag hörde fåglarna kvittra så glatt.
Jag såg min vän komma ut i trädgården med en dukad kaffebricka.
Jag kände doften av nylagat kaffe och rostat bröd som slog emot mig där jag satt.
Oh, älskling så underbar du är!
Jag fick lust att ta mig en svängom med min kära i gröngräset, av lycka och
kärlek, i denna ljumma sommarvindsmorgon.
Det var en härlig försommardag!
(Peterdenstore)
Ny Noell 2
Uppsala 2006-12-25
Julgåvorna.
Det jag nu skall beräta om tilldrog sig på den tideb när jag bodde i Rotebro i Sollentuna kommun.
jag hade bott där i ett antal år och skaffat mig många vänner, med likanande intresse som jag själv.
Bland dem hade jag lärt känna en äldre dam, Brita som efter skilsmässan från sin man hade flyttat till
en yngre kvinna, Sussa, som i sin tur blivit änka några år tidigare och, som Brita tidigare lärt känna,
genom sin före detta man.
Sussa bodde i ett kedjehus i ett område i närheten av Vällingby som hette Tjälvesta.
Vi hade umgåtts i några år, när det jag nu skall berätta hände. Det som hände tilldrog sig
vid jultid.
Vi hade kommit överens om att jag skulle fira jul tillsammans med dem och våra gemensamma
goda vänner. jag skulle bo kvar där över helgen. Det skulle bli jättetrrevligt.
Nu hör det till saken att, Sussa Som hade påbrå från Rumänien, därutöver var mycket duktig på att
både laga mat och baka. Hon ahde bott isverige sedan hon var13 år och pratade nästan perfekt svenska.
Innan jag skulle ta pendeltåget och åka bort till Vällingby gick jag ner till Posten för att skicka iväg
några kort och några julklappar.
När jag kom ut därifrån och var på väg upp till mitt hem, hörde jag en stark och för mig hög röst inom
mig, som sade"Gå in i affären och köp två stycken Vörtlimpor och två kilo potatis och tag det med dig"
jag slog genastifrån mig detta eftersom jag visste att det ver helt i onödan.
Jag fortsatte min väg hemåt då uppmaningen kom åter på samma sätt igen. Nu kom den dock starkare än tidigare.
jag skakde på mig inför det absurda i hela ituationen och fortsatte vidare hemåt.
Nu kom rösten tillbaka igen för tredje gången, men nu bestämde jag mig för att göra som rösten sade
Så jag gick tillbaka ned och in i affären och gjorde som jag blev ombedd att göra, trots min skeptisk
och undrande inställning tii det hela.
När jag äntligen kom hem, gjorde jag mig i ordning, tog alla grejer för att ge mig bort till mötesplatsen.
Först tog jag pendeltåget till Ulriksdal och därifrån bussen mot Vällingby.
Jag steg av bussen vid hållplatsen, gick bort till deras hus, rinde på dörren och blev insläppt.
När jag kom innanför dörren överlämnade jag gåvorna, som jag ju hade lovat.
Jag berättade för dem om det som hänt. Då satte de sig ner på en var sin stol och började, att
gapskratta.
Sedan berättade Sussa vad som hänt och varför de skrattde så.
Sussa hade bakat och förberett allt precis som det var brukligt. Därefter lade hom ner brödet och alla
de andra sakerna i enstor grå plastsäck ostäälde den på uteplatsen. Där hade hon tidigare också
ställt en grå säck full med skräp och sopor, som hon skulle köra till den stora allmänna soptippen
med.
När det var dags tog hon en säck, lastade in den och körde till soptippen och kastade den.
Glad i hågen över attvara av med all bråten återvände hon hemåt.
Hon tog nu in den kvarvarande säcken som stod på uteplatsen, och bar den ut i köket öppnade den
i tron att här fanns nu alla godsakerna.
Men döm om hennes häpenhet och chock hon fick när där bara låg en massa skräp och sopor
Vad skulle hon nu göra! Det fanns absolut ingen tid över för att göra några inköp.
Just då ringer jag på dörren och räddar hela situationen. Andra vänner som fått veta situationen bidrog också för att göra helgen trivsam, trots allt.
Vad lärde jag mig av detta! Jo, tidigare när jag hört intuitionens röst hade jag oftast slagit bort den, som nys och inbillning.
Hädanefter har jag haft mycket stor nytta av att lyssna in och ta på allvar det rösten ger mig råd att
göra. Den har hititlls aldrig fört mig bakom ljuset.
Peterdenstore
Julgåvorna.
Det jag nu skall beräta om tilldrog sig på den tideb när jag bodde i Rotebro i Sollentuna kommun.
jag hade bott där i ett antal år och skaffat mig många vänner, med likanande intresse som jag själv.
Bland dem hade jag lärt känna en äldre dam, Brita som efter skilsmässan från sin man hade flyttat till
en yngre kvinna, Sussa, som i sin tur blivit änka några år tidigare och, som Brita tidigare lärt känna,
genom sin före detta man.
Sussa bodde i ett kedjehus i ett område i närheten av Vällingby som hette Tjälvesta.
Vi hade umgåtts i några år, när det jag nu skall berätta hände. Det som hände tilldrog sig
vid jultid.
Vi hade kommit överens om att jag skulle fira jul tillsammans med dem och våra gemensamma
goda vänner. jag skulle bo kvar där över helgen. Det skulle bli jättetrrevligt.
Nu hör det till saken att, Sussa Som hade påbrå från Rumänien, därutöver var mycket duktig på att
både laga mat och baka. Hon ahde bott isverige sedan hon var13 år och pratade nästan perfekt svenska.
Innan jag skulle ta pendeltåget och åka bort till Vällingby gick jag ner till Posten för att skicka iväg
några kort och några julklappar.
När jag kom ut därifrån och var på väg upp till mitt hem, hörde jag en stark och för mig hög röst inom
mig, som sade"Gå in i affären och köp två stycken Vörtlimpor och två kilo potatis och tag det med dig"
jag slog genastifrån mig detta eftersom jag visste att det ver helt i onödan.
Jag fortsatte min väg hemåt då uppmaningen kom åter på samma sätt igen. Nu kom den dock starkare än tidigare.
jag skakde på mig inför det absurda i hela ituationen och fortsatte vidare hemåt.
Nu kom rösten tillbaka igen för tredje gången, men nu bestämde jag mig för att göra som rösten sade
Så jag gick tillbaka ned och in i affären och gjorde som jag blev ombedd att göra, trots min skeptisk
och undrande inställning tii det hela.
När jag äntligen kom hem, gjorde jag mig i ordning, tog alla grejer för att ge mig bort till mötesplatsen.
Först tog jag pendeltåget till Ulriksdal och därifrån bussen mot Vällingby.
Jag steg av bussen vid hållplatsen, gick bort till deras hus, rinde på dörren och blev insläppt.
När jag kom innanför dörren överlämnade jag gåvorna, som jag ju hade lovat.
Jag berättade för dem om det som hänt. Då satte de sig ner på en var sin stol och började, att
gapskratta.
Sedan berättade Sussa vad som hänt och varför de skrattde så.
Sussa hade bakat och förberett allt precis som det var brukligt. Därefter lade hom ner brödet och alla
de andra sakerna i enstor grå plastsäck ostäälde den på uteplatsen. Där hade hon tidigare också
ställt en grå säck full med skräp och sopor, som hon skulle köra till den stora allmänna soptippen
med.
När det var dags tog hon en säck, lastade in den och körde till soptippen och kastade den.
Glad i hågen över attvara av med all bråten återvände hon hemåt.
Hon tog nu in den kvarvarande säcken som stod på uteplatsen, och bar den ut i köket öppnade den
i tron att här fanns nu alla godsakerna.
Men döm om hennes häpenhet och chock hon fick när där bara låg en massa skräp och sopor
Vad skulle hon nu göra! Det fanns absolut ingen tid över för att göra några inköp.
Just då ringer jag på dörren och räddar hela situationen. Andra vänner som fått veta situationen bidrog också för att göra helgen trivsam, trots allt.
Vad lärde jag mig av detta! Jo, tidigare när jag hört intuitionens röst hade jag oftast slagit bort den, som nys och inbillning.
Hädanefter har jag haft mycket stor nytta av att lyssna in och ta på allvar det rösten ger mig råd att
göra. Den har hititlls aldrig fört mig bakom ljuset.
Peterdenstore
Nonsens?
Uppsala 2006-12-23
"Jag satt i den släkta lampans sken och läste i en bladlös bok utan pärm. När jag hörde ljudlösa steg i den raka
spiraltrappan.
In kom en vitklädd man i svart och ställde sig i ett hörn mitt på golvet och ritade runda fyrkanter.
I ena handen höll han en bladlös kniv utan skaft och i den andra en uppäten smörgås.
Jag blev så rädd så jag hoppade huvudstupa rätt ut genom det stängda fönstret.
Där hamnade jag i en eka med bottenlösa kanter.
Jag rodde och rodde tills jag kom till en obebodd ö där det bodde nakna afrikaner som hade
händerna i byxfickorna."
Humor på kvälls kvisten från Uppsala.
Peterdenstore !
Ny novell
Motorcykelkärlek.
Det var en härlig sommarmorgon i Juli. Jag hade fått jobb på ett hotell /restaurant
i Osby i Skåne under sommaren, men från och med idag och en vecka framåt skulle
jag få vara ledig.
Nu skulle jag få tillbringa min lediga vecka tillsammans med Anders som också lyckats göra sig ledig.
Han skulle komma och hämta mig vid hotellet där jag också bodde, klockan nio. Mer hade han inte sagt
när han ringde.
Jag hörde en tutsignal nedanför mitt fönster och tittade nyfiket ut. Där stod han nu och tittade leende upp
på mig, glatt vinkande.
Jag tog min fullpackade ryggsäck, sa hejdå till min kompisar och rusade ner för trappan och ner på gatan.
Vilken överraskning! Döm om min förvåning när jag såg hans "sprillans" nya Harley Davidson, som blänkte
och glittrade i solen. Mörkt röd och med krom som blixtrade i solen.
Han gav mig en kärleksfull och innerlig kram och kyss. Sedan tog han min ryggsäck och lade ner den i
en box som hängde vid sidan och räckte därefter fram en röd hjälm, att sätta på mitt huvud.
"Sätt på dig hjälmen och upp på bågen så sticker vi, raring. Dagen är ung och vi har en hel vecka framför oss.
Det här kom att bli en av de finaste minnena i mitt liv. Jag blir fortfarande varm inombords när jag tänker på den sommaren.
Peterdenstore
Det var en härlig sommarmorgon i Juli. Jag hade fått jobb på ett hotell /restaurant
i Osby i Skåne under sommaren, men från och med idag och en vecka framåt skulle
jag få vara ledig.
Nu skulle jag få tillbringa min lediga vecka tillsammans med Anders som också lyckats göra sig ledig.
Han skulle komma och hämta mig vid hotellet där jag också bodde, klockan nio. Mer hade han inte sagt
när han ringde.
Jag hörde en tutsignal nedanför mitt fönster och tittade nyfiket ut. Där stod han nu och tittade leende upp
på mig, glatt vinkande.
Jag tog min fullpackade ryggsäck, sa hejdå till min kompisar och rusade ner för trappan och ner på gatan.
Vilken överraskning! Döm om min förvåning när jag såg hans "sprillans" nya Harley Davidson, som blänkte
och glittrade i solen. Mörkt röd och med krom som blixtrade i solen.
Han gav mig en kärleksfull och innerlig kram och kyss. Sedan tog han min ryggsäck och lade ner den i
en box som hängde vid sidan och räckte därefter fram en röd hjälm, att sätta på mitt huvud.
"Sätt på dig hjälmen och upp på bågen så sticker vi, raring. Dagen är ung och vi har en hel vecka framför oss.
Det här kom att bli en av de finaste minnena i mitt liv. Jag blir fortfarande varm inombords när jag tänker på den sommaren.
Peterdenstore
Ögondiagnostik m.m.
Uppsala 2006-12-15
Igår torsdag 14 december var jag kallad till Ögonmottagningen på Akademiska sjukhuset
här i Uppsala. Nu skulle det bli fortsatt laserbehandling. Efter en nogrann undersökning
visade det sig att min syn klart försämrats på mitt vänstra öga och detta berodde på att det
hade uppstått blödningar och då kan man inte behhandla med laser, så jag får en ny kallelse framledes.
När det gäller arbetet så är det så, har jag fått veta, att går man på aktivitetsgaranti som jag gör då
har jag inte rätt att tacka nej till något erbjudet arbete som Samhall anvisar mig. Skulle det visa sig
att hälsan inte skulle klara detta arbete, då skall man kunna visa upp ett godtagbart lä'karintyg från sin
läkare.Röda korset har två verksamheter, ett som heter Träffpunkten, som är till för nysvenskar som
behöve stöd och hjälp både till samtal och hjälp till sysselsättning,dessutomhar de Bikupeverksamhen.
I nuläget fanns det dock ingen plats där och det är heller inte att betrakta som ett arbete utan sysselsättning.
Jag har fått ett erbjudande om att packa datapatroner på ett annat företag. Där ingår också andra saker att
packa. här jobbar inte så många och manarbetar mer självständigt. Detta är jag tvungen att tacka ja till och får göra det bästa av situationen.
Peterdenstore
Igår torsdag 14 december var jag kallad till Ögonmottagningen på Akademiska sjukhuset
här i Uppsala. Nu skulle det bli fortsatt laserbehandling. Efter en nogrann undersökning
visade det sig att min syn klart försämrats på mitt vänstra öga och detta berodde på att det
hade uppstått blödningar och då kan man inte behhandla med laser, så jag får en ny kallelse framledes.
När det gäller arbetet så är det så, har jag fått veta, att går man på aktivitetsgaranti som jag gör då
har jag inte rätt att tacka nej till något erbjudet arbete som Samhall anvisar mig. Skulle det visa sig
att hälsan inte skulle klara detta arbete, då skall man kunna visa upp ett godtagbart lä'karintyg från sin
läkare.Röda korset har två verksamheter, ett som heter Träffpunkten, som är till för nysvenskar som
behöve stöd och hjälp både till samtal och hjälp till sysselsättning,dessutomhar de Bikupeverksamhen.
I nuläget fanns det dock ingen plats där och det är heller inte att betrakta som ett arbete utan sysselsättning.
Jag har fått ett erbjudande om att packa datapatroner på ett annat företag. Där ingår också andra saker att
packa. här jobbar inte så många och manarbetar mer självständigt. Detta är jag tvungen att tacka ja till och får göra det bästa av situationen.
Peterdenstore
Tankspridd ?
Uppsala 2006-12-14
Nu skall jag berätta en rolig historia som faktiskt är sann.
Härom dagen skulle jag ta ut pengar på SEB-bankens bankomat i deras lilla lobby här i Uppsala.
Det stod en kund före mig innan det blev min tur.
Jag förberedde som vanligt med att i god tid ta fram mitt bankomatkort.
När det sedan blev min tur och jag stoppat in kortet så kom kortet till baka och svarade att det inte kunde
registrera kontot, men bad mig försöka igen litet senare. Jag stoppade in kortet ytterligare en gång.
Denna gången kom samma svar, varpå jag gick ut ur banklobbyn. När jag kom ut i klarare ljus sågjag efter om det var något fel på mitt kort.
Då får jag se att det kort jag fösökt ta ut pengar på var mitt Konsum/MedMera-kort.
Ha! Ha! Ha! Ha! Humor eller hur ? Det är kul att göra bort sig.
Har ni gjort någon sådan där dum grej som man sedan kunnat skratt åt efteråt . Skriv gärna och berätta!!
Peterdenstore
Nu skall jag berätta en rolig historia som faktiskt är sann.
Härom dagen skulle jag ta ut pengar på SEB-bankens bankomat i deras lilla lobby här i Uppsala.
Det stod en kund före mig innan det blev min tur.
Jag förberedde som vanligt med att i god tid ta fram mitt bankomatkort.
När det sedan blev min tur och jag stoppat in kortet så kom kortet till baka och svarade att det inte kunde
registrera kontot, men bad mig försöka igen litet senare. Jag stoppade in kortet ytterligare en gång.
Denna gången kom samma svar, varpå jag gick ut ur banklobbyn. När jag kom ut i klarare ljus sågjag efter om det var något fel på mitt kort.
Då får jag se att det kort jag fösökt ta ut pengar på var mitt Konsum/MedMera-kort.
Ha! Ha! Ha! Ha! Humor eller hur ? Det är kul att göra bort sig.
Har ni gjort någon sådan där dum grej som man sedan kunnat skratt åt efteråt . Skriv gärna och berätta!!
Peterdenstore
Kortnovell, tillägg
Uppsala 2006-12-12
Hejsan !
Igår den 11 december gjorde jag ett försök att skriva en liten novell i all enkelhet.
När jag sedan skulle spara & publicera den så började allting haka upp sig.
Den har kommit in i tre exemplar, men det är bra den sista som gäller så läs bara den
är ni snälla och inte de andra .
Peter den store
Hejsan !
Igår den 11 december gjorde jag ett försök att skriva en liten novell i all enkelhet.
När jag sedan skulle spara & publicera den så började allting haka upp sig.
Den har kommit in i tre exemplar, men det är bra den sista som gäller så läs bara den
är ni snälla och inte de andra .
Peter den store
Kortnovell
Uppsala 2006-12-11
Sivan 52
När Sivan vaknade på morgonen var hon mycket förväntansfull ja, litet lätt pirrig.
Hon hade för första gången i sitt liv svarat på en kontaktannons. Han var en femtioåtta-
årig ingenjör med fördelaktigt yttre och med allmänna intressen. Han hade skrivit i sin
annons att han sökte spänning och äventyr i livet. De hade brevväxlat en tid och nu hade de bestämt träff uppe vid Hågahögen i Eriksberg i Uppsala, nu på söndag klockan tre. Hon skulle ha en kaffekorg på armen samt iklädd röd jacka.
Sivan hade varit gift med bonden Alf i trettio år de hade bott i Skuttunge utan för Uppsala. De hade fått två barn som nu var vuxna och hade flyttat hemifrån. Alf och hon hade alltmera glidit ifrån varandra och Sivan hade börjat längta in till staden. Följden blev en väldigt uppslitande skilsmäsa och hon hade blivit glad när hon fick trean i Eriksberg i Uppsala. Hon hade hunnit få flera trevliga vänninor i området, som hon umgicks med.
Hon hade arbetat på Akademiska sjukhuset som städerska på en långvårdsavdelning. När Sivan började
få ont i ryggen och knäna blev hon, av sin husläkare, först sjuklskriven och sedan sjukpensionerad.
Till Uppsala hade hon flyttat för att på det sättet komma närmare sina barn.
När Sivan nu blivit sjukpensionär blev det långsammt att gå hemma hela dagarna. Det var då hon hade
sett annonsen och svarat på den.Hon trodde inte att det skulle bli något av det hela utan slagit bort det
och glömt det hela, när ett brev damp ner i brevlådan.
Nu skulle de alltså träffas uppe vid Hågahögen på söndag och han hette Erik hade hon fått veta.
Hon kände sig ömsom varm och het ömsom kall när hon tänkte på det. Hon kände sig som en kärlekssjuk tonåring. Hur fånigt som helst !
När hon nu närmade sig kullen och mötesplatsen kunde hon på avstånd se en lång, smärt och
välbyggd man. han såg trevlig ut, men jeansen han bar var både trasig, lappade och inte alltför rena.
För Sivan var hel och ren ett viktigt motto som hon fått med sig hemifrån. Därefter bannade sig Sivan
för att hon var alltför petig, inte döma hunden efter håren.
Sivan kunde i alla fall se att han såg farligt spännande med sina mörka trolsk ögon som tycktes kunna se
rakt igenom en.
De presenterade sig för varandra och kramades litet försiktigt.
Därefter bredde hon ut en filt på marken och en blommig duk ovan på den.
Hon började duka upp kaffekoppar ,assietter och en termos. Hon hade gjort sig besväret att göra två goda smörgåsar och dessutom bakat en rulltårta i går. Det skulle nog kunna smaka gott, trodde hon.
De slog sig ner på var sin sida om filten. I
ngen sade något på enlång stund.
Erik berättade att han tyckte om platsen hon hade valt, men tyckte att de nog hade kunnat träffas på en
plats, som varmera praktisk, dessutom var han ingen naturmänniska, avslutade han med.
Sivan beklagade detta, men sade att detta var en av hennes favoritplatser. Hon berättade vidare om sitt stora naturintresse och att hennes stora dröm var att få vandra i fjällen med någon trevlig person, och tittade på honom.
Nu kände hon en irritation från Erik ,som sedan tog till orda. Ja, någon fjällvandring blir det inteav för min del. Det är nog bland det värsta jag vet. Jag är dessutom så in i döden trött på alla dessa naturromantiker.
Han reste sig upp, tog sin jacka och tackade för visat intresse.
Där satt Sivan nu ensam med sin matsäckskorg och kände sig ganska avsnoppad och ledsen.
Då fick hon se en ensam man komma vandrande upp för backen i riktning mot henne. Han såg faktiskt
mycket trevlig och välvårdad ut utan att verka snobbig.
Hon skyndade sig upp och fram till honom, som hette Henrik och frågade om hon fick bjuda honom på kaffe och en smörgås. Först tiitade han fundersamt på henne och sedan sken han upp och tackade artigt ja till hennes erbjudande.
Vad som sedan följde på detta möte. Ja, se det är en helt annan historia.
En liten kortnovell så här på kvällskvisten, håll till godo. Kom gärna ned synpunkter och kommentarer.
Peter den store
Sivan 52
När Sivan vaknade på morgonen var hon mycket förväntansfull ja, litet lätt pirrig.
Hon hade för första gången i sitt liv svarat på en kontaktannons. Han var en femtioåtta-
årig ingenjör med fördelaktigt yttre och med allmänna intressen. Han hade skrivit i sin
annons att han sökte spänning och äventyr i livet. De hade brevväxlat en tid och nu hade de bestämt träff uppe vid Hågahögen i Eriksberg i Uppsala, nu på söndag klockan tre. Hon skulle ha en kaffekorg på armen samt iklädd röd jacka.
Sivan hade varit gift med bonden Alf i trettio år de hade bott i Skuttunge utan för Uppsala. De hade fått två barn som nu var vuxna och hade flyttat hemifrån. Alf och hon hade alltmera glidit ifrån varandra och Sivan hade börjat längta in till staden. Följden blev en väldigt uppslitande skilsmäsa och hon hade blivit glad när hon fick trean i Eriksberg i Uppsala. Hon hade hunnit få flera trevliga vänninor i området, som hon umgicks med.
Hon hade arbetat på Akademiska sjukhuset som städerska på en långvårdsavdelning. När Sivan började
få ont i ryggen och knäna blev hon, av sin husläkare, först sjuklskriven och sedan sjukpensionerad.
Till Uppsala hade hon flyttat för att på det sättet komma närmare sina barn.
När Sivan nu blivit sjukpensionär blev det långsammt att gå hemma hela dagarna. Det var då hon hade
sett annonsen och svarat på den.Hon trodde inte att det skulle bli något av det hela utan slagit bort det
och glömt det hela, när ett brev damp ner i brevlådan.
Nu skulle de alltså träffas uppe vid Hågahögen på söndag och han hette Erik hade hon fått veta.
Hon kände sig ömsom varm och het ömsom kall när hon tänkte på det. Hon kände sig som en kärlekssjuk tonåring. Hur fånigt som helst !
När hon nu närmade sig kullen och mötesplatsen kunde hon på avstånd se en lång, smärt och
välbyggd man. han såg trevlig ut, men jeansen han bar var både trasig, lappade och inte alltför rena.
För Sivan var hel och ren ett viktigt motto som hon fått med sig hemifrån. Därefter bannade sig Sivan
för att hon var alltför petig, inte döma hunden efter håren.
Sivan kunde i alla fall se att han såg farligt spännande med sina mörka trolsk ögon som tycktes kunna se
rakt igenom en.
De presenterade sig för varandra och kramades litet försiktigt.
Därefter bredde hon ut en filt på marken och en blommig duk ovan på den.
Hon började duka upp kaffekoppar ,assietter och en termos. Hon hade gjort sig besväret att göra två goda smörgåsar och dessutom bakat en rulltårta i går. Det skulle nog kunna smaka gott, trodde hon.
De slog sig ner på var sin sida om filten. I
ngen sade något på enlång stund.
Erik berättade att han tyckte om platsen hon hade valt, men tyckte att de nog hade kunnat träffas på en
plats, som varmera praktisk, dessutom var han ingen naturmänniska, avslutade han med.
Sivan beklagade detta, men sade att detta var en av hennes favoritplatser. Hon berättade vidare om sitt stora naturintresse och att hennes stora dröm var att få vandra i fjällen med någon trevlig person, och tittade på honom.
Nu kände hon en irritation från Erik ,som sedan tog till orda. Ja, någon fjällvandring blir det inteav för min del. Det är nog bland det värsta jag vet. Jag är dessutom så in i döden trött på alla dessa naturromantiker.
Han reste sig upp, tog sin jacka och tackade för visat intresse.
Där satt Sivan nu ensam med sin matsäckskorg och kände sig ganska avsnoppad och ledsen.
Då fick hon se en ensam man komma vandrande upp för backen i riktning mot henne. Han såg faktiskt
mycket trevlig och välvårdad ut utan att verka snobbig.
Hon skyndade sig upp och fram till honom, som hette Henrik och frågade om hon fick bjuda honom på kaffe och en smörgås. Först tiitade han fundersamt på henne och sedan sken han upp och tackade artigt ja till hennes erbjudande.
Vad som sedan följde på detta möte. Ja, se det är en helt annan historia.
En liten kortnovell så här på kvällskvisten, håll till godo. Kom gärna ned synpunkter och kommentarer.
Peter den store
Söndagstankar
Uppsala 2006-12-03
Den som läste min blogg igår kanske läste om en av mina passioner,
nämligen semlor. Jag var in på Landings konditori igår och föll för deras semlor
som hade saffransdeg i själva bullen. En i mitt tycke alldeles utsökt kombination.
Idag söndag var jag tvungen att ge mig ut för att skaffa nytt kattgräs till Morrgan von Klös,
så heter min katt för att understrycka hur otroligt vacker han är.
På vägen dit var jag tvungen att hämta pengar på bankomaten. Jag passerade då Landings konditori.
Kunde inte motstå frestelsen. Jag var tvungen att titta om de hade Saffranssemlor idag också.
Så var den föresatsen bruten, men gott var det, lita på det.
Ha det bra allesammans.
Peter den store
Den som läste min blogg igår kanske läste om en av mina passioner,
nämligen semlor. Jag var in på Landings konditori igår och föll för deras semlor
som hade saffransdeg i själva bullen. En i mitt tycke alldeles utsökt kombination.
Idag söndag var jag tvungen att ge mig ut för att skaffa nytt kattgräs till Morrgan von Klös,
så heter min katt för att understrycka hur otroligt vacker han är.
På vägen dit var jag tvungen att hämta pengar på bankomaten. Jag passerade då Landings konditori.
Kunde inte motstå frestelsen. Jag var tvungen att titta om de hade Saffranssemlor idag också.
Så var den föresatsen bruten, men gott var det, lita på det.
Ha det bra allesammans.
Peter den store
Ögondiagnostik, m.m.
Uppsala 2006-12-02
I går på fredag den 1 december var jag på Ögonmottagningen. Jag var kallad till kl. 10:00
När jag väl var där och inne hos den kvinnliga läkaren, gjorde hon nya undersökningar för att
kolla läget. Det grumlig hade enligt henne lättat litet. Hon kallade in en nätkirurug som också fick
kolla situationen. Sedan meddelar hon mig att det blir laserbehandlingar och de skall börja nu.
Laserbehandlingar är något som jag altid har kännt mig avog till, så det var med stor motvilja
jag följde med henne till laserrummet. Därefter droppade hon bedövnngsdroppar i mitt vänstra öga
och bar mig att sitta ner i stolen och lägga hakan och pannan mot stödet. Jag var mycket skraj nu.
Några hade sagt till mig att det skulle göra ont. Döm om min glädje och förvåning, det känndes inte
ett dugg. Hon höll väl på i ca 20 minuter sedan var det hela över.
Jag skulle få en kallelse om ca 14 dagar så skulle vi fortsätta behandlingen.
Jag kände en såå stor lättnad att det inte var värre än så här.
Jag tycker det har blivit aningen bättre men det är inte bra, så vi får se.
I dag lördag 2 december hade jag ett ärende ner på sta´n . Ibland när jag är på sta´n och det är
mellanmålsdags brukar jag slinka in på Landings konditori ( i mitt tycke det bästa i Uppsala)
Vad får jag se när jag kommer dit. Jo, de serverar Semlor lagom till advent som ju
är på söndag. Nu hade de valt att blanda saffran i bulldegen. Landings konditori är kända för
att börja väldigt tidigt med semlorna. En given succé eftersom det är mina favoriter.
Så det blev en mycket angenäm Lördag i advent trots regnet och rusket
På tal om tvätta och städa så är tvätta det värsta jag vet. Jag hade bokat in tvättning i dag lördag den 2 december
men på morgonen kände jag att jag vill inte tvätta idag. Då säger mina Buddhor ja men skynda dig ner i tvättstugan och bok in en ny dag i veckan som kommer. Sagt och gjort jag hittade en ny tid på onsdag förmiddag. Det här var tredje gången jag bokade om tiden .
Peter den store
I går på fredag den 1 december var jag på Ögonmottagningen. Jag var kallad till kl. 10:00
När jag väl var där och inne hos den kvinnliga läkaren, gjorde hon nya undersökningar för att
kolla läget. Det grumlig hade enligt henne lättat litet. Hon kallade in en nätkirurug som också fick
kolla situationen. Sedan meddelar hon mig att det blir laserbehandlingar och de skall börja nu.
Laserbehandlingar är något som jag altid har kännt mig avog till, så det var med stor motvilja
jag följde med henne till laserrummet. Därefter droppade hon bedövnngsdroppar i mitt vänstra öga
och bar mig att sitta ner i stolen och lägga hakan och pannan mot stödet. Jag var mycket skraj nu.
Några hade sagt till mig att det skulle göra ont. Döm om min glädje och förvåning, det känndes inte
ett dugg. Hon höll väl på i ca 20 minuter sedan var det hela över.
Jag skulle få en kallelse om ca 14 dagar så skulle vi fortsätta behandlingen.
Jag kände en såå stor lättnad att det inte var värre än så här.
Jag tycker det har blivit aningen bättre men det är inte bra, så vi får se.
I dag lördag 2 december hade jag ett ärende ner på sta´n . Ibland när jag är på sta´n och det är
mellanmålsdags brukar jag slinka in på Landings konditori ( i mitt tycke det bästa i Uppsala)
Vad får jag se när jag kommer dit. Jo, de serverar Semlor lagom till advent som ju
är på söndag. Nu hade de valt att blanda saffran i bulldegen. Landings konditori är kända för
att börja väldigt tidigt med semlorna. En given succé eftersom det är mina favoriter.
Så det blev en mycket angenäm Lördag i advent trots regnet och rusket
På tal om tvätta och städa så är tvätta det värsta jag vet. Jag hade bokat in tvättning i dag lördag den 2 december
men på morgonen kände jag att jag vill inte tvätta idag. Då säger mina Buddhor ja men skynda dig ner i tvättstugan och bok in en ny dag i veckan som kommer. Sagt och gjort jag hittade en ny tid på onsdag förmiddag. Det här var tredje gången jag bokade om tiden .
Peter den store