Ögondiagnostik
Uppsala 2006-11-30
För ca 10 år sedan började jag märka att synen hade försämrats på mitt vänstra öga.
Jag kunde inte se att titta på Tv utan att sitta riktigt nära.
Närmaste vardag gick jag till en optiker och bad att få göra en synundersökning.
När han hade hållit på med sina undersökningar en stund så reste han sig upp ur sin stol
och sade att han inte var nöjd med resultatet. Det måste föreligga något annat fel.
Så han remitterade mig till en ögonläkare, en specialist.
Väl uppe hos ögonläkaren som höll till på en mottagning i närheten av Stora Torget här
i Uppsala, så gjorde han också sina undersökningar med olika apparater, som jag fick sätta mig vid.
Sedan berättade han för mig att jag hade en liten blodpropp som hade satt sig i en liten åder bakom ögat.
Tur i oturen så hade den satt sig på ett mera ofarligt ställe. Ju närmare den gula fläcken den hade kommit
desto större var risken för mig att bli blind på det vänstra ögat.
När jag först fick beskedet så höll jag på att svimma av chocken. Jag gick sedan på olika undersökningar hos honom i ett halvår ungefär, när han sade att han inte kunde göra mer för mig.
När en propp hamnar i en åder så kan inget blod komma fram och blodet måste komma fram till varje pris.
Därför bildas det nya ådror ganska snart, men det är inte säkert att ådrorna som växer ut är bra ådror.
Därför remitterade han mig till Akademisk sjukhuset istället.
Där fick jag gå i genom massor av olika undersökningar bl. a. en kontrasröntgen där de injicerar en kontrastvätska i en åder i mitt armveck. Denna vätsak cirkulerar i mina blodbanor och här tittar man
då särskilt på ådrorna i ögat.
Det beslutades att en laserbehandling skulle det bli. Jag hade hört av andra att det inte var helt riskfritt
att göra denna behandling utan att det kunde uppstå ärrbildningar på näthinnan. Så jag bävade inför detta.
Men sedan stod sommaren för dörren och behandlingen sköts upp till hösten, och lika glad var jag för detta.
Under tiden mediterade jag extra mycket med fokus på mitt vänstra öga. Detta under hela sommaren
och varje dag.
När det sedan blev dags för behandlingen, för att vara på den säkra sidan gjorde man en undersökning till av mitt vänster öga. Då visar det sig att de ådror som utvecklats nu var alldeles utmärkta
det fanns ingen anledning till att genomföra någon laserbehandling,
.
Nu undrar ni nog varför jag berättar allt det här, vart vill han komma.
Jo, söndagen den 19 november så sitter jag i min soffa och läser, då plötsligt det ser ut som tre
små svarta maskar slingrar sig över synfältet i mitt vänstra öga.
Dessa vidgade sig och blev som en stor "hårtofs"som hade lagt sig framför ögat. Jag blev mycket
oroad och litet rädd. Jag tänkte, vad är det som händer!!
Nästa dag på måndagen ringer jag till min vårdcentral och får av dem rådet att riga till Ögonmottagningen
på Akademiska sjukhuset vilket jag gör.
För att göra en lång historia kort så visade det sig att proppen som bildats för 10 år sedan fanns kvar
men nu hade helt plötsligt nyta ådror börjat att växa. Några små s.k. hålkärl hade brustit och blodet hade sedan runnit ut i mitt öga. Läkaren var tvungen att undersöka ögat grundligt för att kolla så att där inte förelåg något hål på min näthinna så att det var därifrån
blodet kom för då skulle det vara sämre.
Hon kunde dess bättre inte hitta något hål, utan det var blodkärl som brustit och det är det som ögat uppfattar som en massa hår med ett tunnt, tunnt nät bakom.
Nu har jag fått en ný tid på Ackis och skall dit kl 10:00 imorgon fredag. jag hoppas att allt går bra och att
hon inte hitta något hål på näthinnan.
Det som gäller annars att det blir fråga om laserbehandlingar för att ta bort de ådror som inte är bra samt blodet som finns där nu.
Detta blev en lång historia, men det känns skönt att få skriva av sig den. För det oroar mig litet, det gör det.
Så håll tummarna för mig imorgon att det går åt rätt håll.
Peter den store
För ca 10 år sedan började jag märka att synen hade försämrats på mitt vänstra öga.
Jag kunde inte se att titta på Tv utan att sitta riktigt nära.
Närmaste vardag gick jag till en optiker och bad att få göra en synundersökning.
När han hade hållit på med sina undersökningar en stund så reste han sig upp ur sin stol
och sade att han inte var nöjd med resultatet. Det måste föreligga något annat fel.
Så han remitterade mig till en ögonläkare, en specialist.
Väl uppe hos ögonläkaren som höll till på en mottagning i närheten av Stora Torget här
i Uppsala, så gjorde han också sina undersökningar med olika apparater, som jag fick sätta mig vid.
Sedan berättade han för mig att jag hade en liten blodpropp som hade satt sig i en liten åder bakom ögat.
Tur i oturen så hade den satt sig på ett mera ofarligt ställe. Ju närmare den gula fläcken den hade kommit
desto större var risken för mig att bli blind på det vänstra ögat.
När jag först fick beskedet så höll jag på att svimma av chocken. Jag gick sedan på olika undersökningar hos honom i ett halvår ungefär, när han sade att han inte kunde göra mer för mig.
När en propp hamnar i en åder så kan inget blod komma fram och blodet måste komma fram till varje pris.
Därför bildas det nya ådror ganska snart, men det är inte säkert att ådrorna som växer ut är bra ådror.
Därför remitterade han mig till Akademisk sjukhuset istället.
Där fick jag gå i genom massor av olika undersökningar bl. a. en kontrasröntgen där de injicerar en kontrastvätska i en åder i mitt armveck. Denna vätsak cirkulerar i mina blodbanor och här tittar man
då särskilt på ådrorna i ögat.
Det beslutades att en laserbehandling skulle det bli. Jag hade hört av andra att det inte var helt riskfritt
att göra denna behandling utan att det kunde uppstå ärrbildningar på näthinnan. Så jag bävade inför detta.
Men sedan stod sommaren för dörren och behandlingen sköts upp till hösten, och lika glad var jag för detta.
Under tiden mediterade jag extra mycket med fokus på mitt vänstra öga. Detta under hela sommaren
och varje dag.
När det sedan blev dags för behandlingen, för att vara på den säkra sidan gjorde man en undersökning till av mitt vänster öga. Då visar det sig att de ådror som utvecklats nu var alldeles utmärkta
det fanns ingen anledning till att genomföra någon laserbehandling,
.
Nu undrar ni nog varför jag berättar allt det här, vart vill han komma.
Jo, söndagen den 19 november så sitter jag i min soffa och läser, då plötsligt det ser ut som tre
små svarta maskar slingrar sig över synfältet i mitt vänstra öga.
Dessa vidgade sig och blev som en stor "hårtofs"som hade lagt sig framför ögat. Jag blev mycket
oroad och litet rädd. Jag tänkte, vad är det som händer!!
Nästa dag på måndagen ringer jag till min vårdcentral och får av dem rådet att riga till Ögonmottagningen
på Akademiska sjukhuset vilket jag gör.
För att göra en lång historia kort så visade det sig att proppen som bildats för 10 år sedan fanns kvar
men nu hade helt plötsligt nyta ådror börjat att växa. Några små s.k. hålkärl hade brustit och blodet hade sedan runnit ut i mitt öga. Läkaren var tvungen att undersöka ögat grundligt för att kolla så att där inte förelåg något hål på min näthinna så att det var därifrån
blodet kom för då skulle det vara sämre.
Hon kunde dess bättre inte hitta något hål, utan det var blodkärl som brustit och det är det som ögat uppfattar som en massa hår med ett tunnt, tunnt nät bakom.
Nu har jag fått en ný tid på Ackis och skall dit kl 10:00 imorgon fredag. jag hoppas att allt går bra och att
hon inte hitta något hål på näthinnan.
Det som gäller annars att det blir fråga om laserbehandlingar för att ta bort de ådror som inte är bra samt blodet som finns där nu.
Detta blev en lång historia, men det känns skönt att få skriva av sig den. För det oroar mig litet, det gör det.
Så håll tummarna för mig imorgon att det går åt rätt håll.
Peter den store